Allt fler väljer att skaffa barn. egna eller barn efter sina djur. De som skaffar egna barn tänker jag itne ta upp här. Men väljer man att sätta ett nytt liv till världen med hjälp av sin tik tex, så har man ett ansvar. Ett stort ansvar tillochmed!
Det första ansvaret är att välja en lämplig hane till den tik man har. Man bör ha lite koll på mentalitet, vad som händer om man blandar vissa saker med andra, och man bör absolut kunna veta att man inte avlar på vissa egenskaper över huvud taget.
Sen har man ett ansvar att avla på friska djur! Det är inte enbart för att veterinärer ska tjäna pengar som man ska kontrollera sina avelsdjur för en massa sjukdomar och fel. Det är faktiskt för de kommande bäbisarnas skull. Förhoppningsvis vill man ju ha friska avkommor. Med bra förutsättningar för att få vara friska hela livet. Bara för att mamman inte har problem av sina defekter, betyder inte det att hon inte kommer få problem, eller att valparna inte kommer ärva defekterna.
Man har också ett ansvar för att se till att tiken klarar av dräktigheten på ett bra sätt, man ska alltså ha kunskap om vad tiken behöver, och när det är dags att söka hjälp. Har man inte all den kunskapen själv, så får man väl ta hjälp av någon annan. Alla är ju barn i början.. Väljer man att ta valpar trots att man inte har kunskap om allt så leker man i stort sett med någon annans liv.
Så pass allvarligt är det faktiskt. Man sätter tikens liv på spel den dagen man väljer att para henne. Förhoppningsvis har tiken något som är så pass bra (och självklart hanen också) att det är värt att kanske offra henne för att få fram ännu bättre valpar. Är inte tiken så pass bra så bör man enligt mig inte avla på henne.
Att sen ta valpar på tiken bara för att hon är så söt och snäll, och man själv vill ha en avkomma efter henne är rent egoistiskt... enbart... Valpen kommer ändå inte bli likadan som tiken, och blir den det så har man bara oerhört tur! Sen är det få raser som får en valp... Vad gör man med resten av valparna då? Kanske har man tio stycken som sagt att dom gärna skulle ha en valp efter den där tiken om det blir nåt nångång... Låter juh onekligen bra..
Men hur många av dem tar verkligen en valp sen när dom finns?
Hur många av valparna säljs sen till första bästa, bara för att man ska bli av med dom?
Hur många kan du garantera att INTE hamnar på blocket om två år, för familjen "har blivit allergisk" eller "har bytt arbetstider"?
Man behöver bara kolla på blocket för att se att det redan finns på tok för många valpar.. Du behöver inte utsätta din hund för de riskerna bara för att få en underbar valp.
Nej, att ta valpar på en tik som har sjukdomar eller defekter måste man vara rätt idiotisk för att göra.
Det här inlägget handlar nu INTE om blandrasavel, eller renrasavel. Det handlar om avel överhuvudtaget. Riskerna är de samma oavsett hundras eller typ. Jag har nu inte tagit med alla risker och problem som kan uppstå. Inom vissa typer finns det mer problem än inom andra typer av hundar. Men som sagt, det här är lite generellt bara...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
reklam raderas!