I helgen har vi varit hos min syster, jag och Elton. Det har varit barnkalas där. Min syster bor granne med min mamma, så mycket tid spenderas även där. Och hos min mamma bor det för tillfället en löptik. Det har gått rätt så bra att bara ha Hon och elton skiljda åt, fram till idag då vi skulle gå en promenad tillsammans. Elton drog och slet för att komma till henne, och han har gnällt och gormat på mig som inte släppt fram han..
Hade Elton inte varit en väldigt osäker vovve, så hade jag faktiskt övervägt kastrering.. Kastreringen hade hjälpt mig, men den hade framförallt hjälpt Elton att slippa bli så pass stressad över tiken i närheten.
Pratade lite med min syster, och hon nämnde psykisk kastrering av hanhund. Blir det en till hanhund för min del så kommer jag göra det på den hunden. Tycker inte det finns någon bra anledning till att låta hunden producera hur mycket hormoner som helst, speciellt om den lika inte ska gå i avel (vilket Elton aldrig kommer göra heller, men jag tror det är enklare om man börjar med en yngre hund) Och kommer man nu fram till att hunden ska avlas på så tror jag nog inte det är något jätteproblem ändå :p
Nu blir jag lite nyfiken på vad du menar med psykisk kastrering? Om det är samma som jag tror så spelar väl hundens ålder ingen roll....
SvaraRaderane det gör det nog iof inte, men jag tänkte att det är lättare att börja redan som valp =) med psykisk kastrering menar jag att man inte låter hunden pinka vart och när han vill typ. man styr helt enkelt hur mycket och vart hunden får markera. anledningen att jag inte gör det fullt ut på Elton är att jag försöker ha han lös på promenaderna om det tillåts, och då kan jag ändå inte styra vart han pinkar och inte. däremot när han sitter i koppel så försöker jag styra lite iaf.
SvaraRadera