Sjuk hund

Idag har Elton fått spela sjuk hund. Först fick han vara en cockerspaniel med våteksem, sen blev han en tik med flytningar...
Han skötte sig bra, men jag måste nog lära han att man inte kan pussas hela tiden... Han tyckte nog det var lite besvärligt att vi skulle pilla han i munnen och ögonen, för att inte tala om när vi skulle kolla febern på honom, det uppskattades inte nåt vidare.. Men snäll som han är stod han iaf kvar och lät oss hålla på. Han tyckte nog det var himla skönt när vi sen slutade =)

Men det är bra, för nu kan jag hota med att jag ska undersöka honom om han börjar verka sjuk eller så :p Då kommer han nog snabbt bättra på sig för att slippa det :p

Det här med barn...

Allt fler väljer att skaffa barn. egna eller barn efter sina djur. De som skaffar egna barn tänker jag itne ta upp här. Men väljer man att sätta ett nytt liv till världen med hjälp av sin tik tex, så har man ett ansvar. Ett stort ansvar tillochmed!

Det första ansvaret är att välja en lämplig hane till den tik man har. Man bör ha lite koll på mentalitet, vad som händer om man blandar vissa saker med andra, och man bör absolut kunna veta att man inte avlar på vissa egenskaper över huvud taget.
Sen har man ett ansvar att avla på friska djur! Det är inte enbart för att veterinärer ska tjäna pengar som man ska kontrollera sina avelsdjur för en massa sjukdomar och fel. Det är faktiskt för de kommande bäbisarnas skull. Förhoppningsvis vill man ju ha friska avkommor. Med bra förutsättningar för att få vara friska hela livet. Bara för att mamman inte har problem av sina defekter, betyder inte det att hon inte kommer få problem, eller att valparna inte kommer ärva defekterna.

Man har också ett ansvar för att se till att tiken klarar av dräktigheten på ett bra sätt, man ska alltså ha kunskap om vad tiken behöver, och när det är dags att söka hjälp. Har man inte all den kunskapen själv, så får man väl ta hjälp av någon annan. Alla är ju barn i början.. Väljer man att ta valpar trots att man inte har kunskap om allt så leker man i stort sett med någon annans liv.
Så pass allvarligt är det faktiskt. Man sätter tikens liv på spel den dagen man väljer att para henne. Förhoppningsvis har tiken något som är så pass bra (och självklart hanen också) att det är värt att kanske offra henne för att få fram ännu bättre valpar. Är inte tiken så pass bra så bör man enligt mig inte avla på henne.

Att sen ta valpar på tiken bara för att hon är så söt och snäll, och man själv vill ha en avkomma efter henne är rent egoistiskt... enbart... Valpen kommer ändå inte bli likadan som tiken, och blir den det så har man bara oerhört tur! Sen är det få raser som får en valp... Vad gör man med resten av valparna då? Kanske har man tio stycken som sagt att dom gärna skulle ha en valp efter den där tiken om det blir nåt nångång... Låter juh onekligen bra..

Men hur många av dem tar verkligen en valp sen när dom finns?
Hur många av valparna säljs sen till första bästa, bara för att man ska bli av med dom?
Hur många kan du garantera att INTE hamnar på blocket om två år, för familjen "har blivit allergisk" eller "har bytt arbetstider"?

Man behöver bara kolla på blocket för att se att det redan finns på tok för många valpar.. Du behöver inte utsätta din hund för de riskerna bara för att få en underbar valp.

Nej, att ta valpar på en tik som har sjukdomar eller defekter måste man vara rätt idiotisk för att göra.


Det här inlägget handlar nu INTE om blandrasavel, eller renrasavel. Det handlar om avel överhuvudtaget. Riskerna är de samma oavsett hundras eller typ. Jag har nu inte tagit med alla risker och problem som kan uppstå. Inom vissa typer finns det mer problem än inom andra typer av hundar. Men som sagt, det här är lite generellt bara...

packar ihop delar av lägenheten

Våra 40 veckor i Umeå är snart slut. Måste erkänna att det är lite ångest över att packa ihop alla vinterkläder nu för att ha mindre att plocka bort sen. Att ta bort vinterkläderna är inte det som ger någon ångest, däremot att jag vet att jag snart inte kommer vara kvar här längre. Trots att jag känner ungefär lika mycket folk här nu som när jag flyttade hit så vet jag att jag kommer sakna det här året enormt mycket.

Det har varit tungt och jobbigt stundvis, men så roligt och lärorikt samtidigt!

Att sätta sig i skolbänken till hösten kommer inte kännas så motiverande. Jag borde kanske gjort tvärtom, gjort bort alla tråkiga ämnen och läst mitt hundår sist. Men men, nu är det för sent att ändra på. Tror dessvärre inte heller mina betyg kommer räcka på långa vägar för att kunna söka in på steg 2 i den här hundutbildningen. Sen var det ju det där med att man tydligen måste vara instruktör... Stundvis känns det som att jag definitivt ska försöka bli det, medan en annan gång känns det som att jag aldrig nånsin kommer klara det som krävs för att bli en bra instruktör. Den teoretiska biten tror jag inte jag kommer ha problem med, utan snarare alla olika slags människor som jag ska instruera.


Nåja, det är fortfarande 7 veckor kvar! Jag hoppas på att jag kommer njuta av de veckorna, och faktiskt komma fram till något i frågan om instruktör eller ej. Sen att jag kommer ha högvis med saker att göra, det är bara en bisak =)

ont?

Jag börjar nästan misstänka att min hund kan ha ont i ryggen eller nåt sånt. Eller kanske höfterna?
Han har aldrig sagt något, och han reagerat inte när jag försöka känna på honom. Men han hoppar aldrig efter en godis som jag håller en bit ovanför honom, han ställer sig inte på bakbenen heller som han brukar. Han "sitter inte fint" vilket han gjort för att komma åt godisen jag hållit ovanför honom.

Han har aldrig innan haft problem med dessa typer av rörelser, men nu gör han inte dom, inte ens för godis!

Tror jag måste klämma och känna lite mer... Men jag har en känsla av att något inte är som det ska. Jag hoppas verkligen den är fel. Eller inte gäller hunden iaf..

Bilder...

För de som undrar varför jag nästan aldrig har bilder på min hund med i mina inlägg, kommer svaret här...

Så går det om man blandar en helt awesome fotograf med en lika awesome fotomodell....

Anatomilektion 1

Inom vissa raser är det önskvärt med ståöron

Dalmatinern är inte en av dessa raser...

Vissa hundar ska ha ansiktsrynkor...

Dalmatinern är inte en av dessa raser

En hund bär ca 2/3 av sin vikt på framdelen..

  I rörelse är det mer än så...

Alla hundar är inte vinklade så dom kan göra lekinviter... 

Dalmatinern är en av de raser som kan!

Det finns hundar som föds med kortare svans...

Den här hunden föddes inte så, men hans svans är kort ändå!

Vissa hundar är väldigt hastrånga...

Man kan väl knappast säga att Elton ser speciellt hastrång ut här :p 

egobilder....

Elton gillar att göra sig ful....

Början.

Syster berättade att hon läser nån bok där det var med en diabeteshund.
Den var lärd genom att husse/matte fått andas på en bomullstampong (tror jag) när blodsockret varit dåligt. Sen fick hunden lära sig den lukten.

Lämpligt nog så var jag låg på morgon innan frukosten, och jag hade kvar mina kompresser sen prep-söket, så jag passade på att "preparera" en sådan =) Nu är det bara hunden som saknas, så kan jag nog börja sen =)

Funderar lite på att göra lite olika tussar beroende på hur låg jag varit, ifall lukten blir olika stark, så han reagerar på alla blodsocker under en viss nivå..
Måste nog köpa fler kompresser också. Kanske kolla efter fler glasburkar? Frågan är hur viktigt det är att inte ta i grejjerna nu, jag menar, jag kommer juh alltid lukta jag...

Måste kolla lite hur mycket som kommer vara på skolan nu framöver också..

Diabeteshund

Vet inte om jag skrev det för några dagar sedan, men jag funderar lite över en diabeteshund.
Att utbilda en "på riktigt" kräver en ny hund. Hunden får vara max tre år när utbildningen är klar. Det krävs dessutom att den inte är varken hd- eller ed-belastad. Sen en massa fler saker förstås. Den ska dessutom vara minst 1 år när man börjar träna den.

Men jag funderar lite på hur det skulle funka med min gammelgubbe (Elton förstås). Hade varit kul att testa lite saker med han, han lär juh inte bli någon superduktig tävlingshund någonsin, så varför inte egentligen. Det är juh inte så att jag kommer förstöra någon annan träning, eftersom vi inte tränar något speciellt :p

Jag tror det är lukten hunden känner av matte/husses blodsockernivå på. Är det så så borde det gå att lära Elton på samma sätt som prep-söket typ. Frågan är bara hur man fångar lukten :p Och vad som skulle vara ett bra markeringssätt. Och framförallt.
Troligen det svåraste med det hela, vara så klar i skallen att jag förstår att belöna min hund även om mitt blodsocker är dåligt. Och få honom att alltid reagera på lukten, inte bara när jag bett honom söka, som prep-söket var upplagt.

Det här är som sagt bara på funderingsnivå ännu, kanske borde spola tbx tiden och ändra mitt projektarbete :p

Nämnde jag förresten att jag vill ha en valp! NU! (Nej, jag har inte bestämt mig för en ras ännu)

100

Idag skriver jag inlägg nr 100 på den här bloggen.
Hade egentligen velat skriva något intressant, men känner inte riktigt att jag kommit på något bra.
Därför kommer det här inlägget bli rätt kort och inte så himla intressant kanske.

Jag har under en tid funderat på att sy några egna halsband till hunden så därför söker jag nu inspiration till olika typer av halsband. Har även funderat på fler tennhalsband, nackdelen med det är att dom är lite dyrare än vanliga nylon, så sådana kan jag inte göra så oerhört många av om jag inte säljer dem. Dom tar juh förstås lite mer tid att göra också. Men tid har jag i överflöd, iaf när jag är klar med skolan.

Behöver såklart lite material också, som nylonband, metalldelar, spännen och lite sånt.. Även lite läderbitar kanske...

Har du något bra förslag på vart man kan hitta sådant till ett vettigt pris?

apport

Apport är vad jag och Elton tränat på idag. Börjar man med lätta övningar så förstår han sen att han ska hämta apporten när jag kastat iväg den, men jag kan inte börja med att kasta den bara. Då förstår han inte.. Min hund är inte allt för klok alltid.

Försökte få till lite ingångar också, dom går sådär, börjar kasst, blir bättre för att sen vara kassa igen nästa gång jag tränar. Blää, jag hatar ingångar..

Att gå fot verkar han fatta när vi går rakt fram, däremot att det är en position har han inte ens funderat på tror jag.
Att ligga på blöt mark är äckligt, så det känner jag bara att jag nog struntar i just nu.

Vi måste öva mer på kontakten.Sen måste vi såklart kunna sakerna även när det finns störningar i närheten, det är vi riktigt dåliga på att träna på. Fast det är en bit bort också på de allra flesta momenten..